Så blev det då äntligen lite vinter, snö hela två cm, men ändock. Spårsnö, helt orört vitt landskap. Freja dansar på bakbenen så fort hon märker vart det bär hän. Alltså när husse börjar ta på sig jaktkläder. Det är rent otroligt att en tax kan dansa glädjedans på två ben, men när hon märker att det är jakt på gång finns inga gränser på hennes glädjesprång..
Vi bor mitt i jaktområdet, så här behövs ingen bil, bara att knalla på. Vi tar en tur norrut först, för att se om någon bock finns hemma. Det är glest med spår, men ändå, till slut får vi tag på ett nattgammalt rävslag som Freja försöker reda ut. Men hon ger upp efter ett tag så vi får vända söderut och göra ett nytt försök i skogen ovanför byn, där det garanterat brukar bli jakt. Väl framme o med Freja ute på sök, är det dags för kaffe och bullar, liten brasa, slå sig ner och njuta.
Tyst i skogen, gudomligt vackert. Snön lyser gyllengul av solen som strilar fram mellan granstammarna.
Så hörs då de första försiktiga väckskallen som ökar i tonläge och intensitet och jakten är i full gång...
Jag skall inte fresta ert tålamod med att beskriva drevets gång och eventuella utgång. För trots allt är det preludierna som är mest spännande i jakt som i så mycket annat.
By the way, sa han som försökte svänga sig med svengelska. Jag kommer på bloggelandsexpressen och våldgästar er, så var beredda på besök framöver. Men tekniken sviktar, jag tar mig knappt in på min egen blogg, så det tar nog lite tid innan jag får fason på det hela.
So long- Bosse E
5 comments:
Ja preludierna är bäst då vet man att man är i hamn.
Pussa Freja från mig och krama Gagga!
Nej men.... vad ser jag... ännu en värmlänning. Hälsa Gagga!
Londongirl, det är klart jag pussar Freja från dig och Gagga får kramar var dag men jag klämmer in en extra från dig. Har försökt svara flera ggr men vi fick väldiga problem med två bloggar på samma dator, har helt enkelt inte kommit in.
Mamselansen, det skall jag visst det, men HEJ! på dig själv. Det är ju nästan så att jag känner dig lite grann. Jag har ju hört talas, och läst en del om dig på bloggen.
So long damer, hoppas vi hörs framöver.
Bosse, har du tagit över bloggandet nu....? Det har ju varit tyst på Gaggas sedan du började. Fint med dina naturlyriska promenader.
Nej då, hon har faktiskt lämnat ett litet bidrag idag, illa gömt bakom alias "Fritte". Men kameran har fastnat i handväskan,och det kanske är där skon klämmer.
Post a Comment