Så ryckte hon då upp ridån och puttade ut mig på scenen (va fan har jag här ute att göra?), så då är det väl bara att dra igång med ett;
Hej! till publiken.
Ja, jag känner ju er redan litegrann. Har ju följt era kommentarer och läst en del av era inlägg då och då, samt hört talas om er från en o annan bloggträff. Dessutom varit på jazzklubb med Nattbuss, som även så besökt min ladugård i bara pyjamasen.
Själv har jag hållit mig långt ifrån. Det närmaste ett möte (förutom ovan nämnda) skulle väl isåfall vara när jag var med Sessan på shopping runt Stureplan. Då var tydligen Londongirl samtidigt ute på premiärtur med nya handväskan och vi kunde ju faktiskt ha sprungit på varann. Med en sådan accessoar hade du garanterat blivit igenkänd av mig och följande scen kunde ha uppstått;
"Stôpp, hôrt haru fått tag i e tôcka väske? Den likner väldit möe e som mi käring vre ihop härom kväl...Dä e väl itte du som e Londongirl eller....?
Fast varför skulle vi ha mötts, vi kunde ju lika gärna ha passerat varandra med fem meters lucka o fyrtio pers emellan.
4 comments:
åhh dags införskaffa värmlands-dictionary för alla läsare..?
Det hade varit så himla kul om du stått där plötsligt framför mig i Stockholmsvimlet! :)
Men annars är jag också bra på jazzkklubbar och ska nog kunna fixa fram nåt nattlinne som passar korna jag med, om det är det som behövs! ;-)
hej...
en till från skogarna..
härligt..
Nej nej nattbuss, inte behöver du något lexikon. Du som skriver på modernt vis har säkert snappat att värmländskan sen långt tillbaka kapat alla långa svåra ord. Eller som en viss skäggprydd poet skrev: å i åa ä e ö.
Londongirl det kommer fler tillfällen. När korna kommer ut på bete till våren kan det va kul med en tur östöver.
Lyckliga grodan, ja några krumsprång ska det väl bli famöver.
Om inte annat hade jag tänkt mig en virtuell tur och hälsa på både här och där. Får ta fram reseguiden och lägga upp en rutt.
Post a Comment